Enoch - HENOCHS BOK, 1901

ch det begaf sig därefter, att min ande vardt hänrykt och upplyft till himlarna. Där såg jag den öfre världens barn, huru de stego på eldslågor, och deras kläder voro hvita, och deras ansikten glänste som kristall.

2. Och jag såg tvenne strömmar af eld, och ljuset från den elden strålade som hyacint, och jag föll på mitt ansikte inför andarnas Herre.

3. Och Mikael, en af ärkeänglarna, fattade mig vid högra handen och reste mig upp och förde mig ut till alla barmhärtighetens och rättfärdighetens hemligheter.

4. Och han visade mig alla hemligheterna vid himmelens gränser och alla stjärnornas och ljusens förvaringsrum, hvarifrån de utgå inför de heliga.

5. Och Anden bortryckte Henoch och förde honom in i himlarnas himmel, och där såg jag midt i ljuset någonting, som var byggdt af kristaller och mellan dem flammor af eld.

6. Och min ande såg eldströmmar flyta omkring den byggnaden. Och rundt omkring voro serafim, kerubim och ofanim.

7. Dessa äro de som icke sofva och som bevaka Guds härlighets tron. Hes. 1:15-21

8. Och jag såg änglar utan tal, tusen sinom tusen och tiotusen sinom tiotusen, omgifva den boningen; och Mikael och Rafael, Gabriel och Fanuel och de heliga änglar, som äro ofvan i himlarna, gå ut och in i den byggnaden.

9. Och ut ur den boningen trädde Mikael och Gabriel, Rafael och Fanuel och oräkneliga heliga änglar,

10. och med dem dagarnas Hufvud. Hans hufvud var hvitt och rent som ull, och hans klädnad kan icke beskrifvas.

11. Och jag föll på mitt ansikte, och hela min kropp smälte, och min ande förvandlades, och jag ropade med hög röst med kraftens ande och prisade och lofvade och upphöjde honom.

12. Och detta lofprisande, som utgick ur min mun, var täckeligt för dagarnas Hufvud.

13. Och dagarnas Hufvud kom med Mikael och Gabriel, Rafael och Fanuel och tusenden och tiotusen sinom tiotusen, oräkneliga änglar.

14. Och Mikael kom till mig, och med sin stämma hälsade han mig och sade: Du är den mannason, som är född till rättfärdighet, och rättfärdigheten öfverskyggar dig, och dagarnas Hufvuds rättfärdighet öfvergifver dig icke.

15. Och han sade till mig: Han tillropar dig frid i den tillkommande världens namn, ty därifrån utgår friden alltsedan världens skapelse, och så skall du hafva det evinnerligen, från evighet till evighet.

16. Och alla som hädanefter vandra på din väg - i all evighet lämnar rättfärdigheten dig icke - deras boningar skola vara hos dig, och deras arfvedel hos dig, och från dig varda de icke skilda i evigheters evighet.

17. Och så skall det vara långt lif hos den Människosonen, och frid skall tillfalla de rättfärdiga, och hans rättvisa herravälde de rättvisa, i andarnas Herres namn från evighet till evighet.